onsdag 11 juli 2018

Vad hände med synen på skönhet? Fan vilken vacker kropp jag har!

I morse när jag öppnade FB såg jag "mina minnen". 2013 delade jag tydligen ett oerhört bra inlägg som handlar om skönhet! Inlägget är en bild på världens genom tiderna sexiga kvinna:Marilyn Monroe. Texten till bilden är enormt viktig! Därför delar jag bilden med text här:

Det här är Marilyn Monroe liggandes på sidan. Hennes lår är större än hennes vader. Precis som normalt. Hennes mage är allt annat än platt. Den skapar veck/valkar när hon lägger sig på sidan. Fullt normalt för en sund åldrande kropp. Hennes bröst är hängiga och inte speciellt stora. Helt enligt det normala åldrandet. Och nog har hon allt lite "gäddhäng" på armarna. Hon har celluliter/bristningar på kroppen. Så som en normalt åldrande kropp kan ha! Hon var och är fortfarande en stor sexikon! Hon lät sin kropp vara som den skapades och lät den åldras. Hon blev bara 36 år gammal. Men kroppen åldras och förändras konstant sedan den dagen vi föds! Hon hade dock en bra självkänsla och DEN gjorde henne attraktiv och spädde på hennes vackra jag. 

Jag börjar bli trött på all skönhethets! Det är naturligtvis inget fel på att vilja vara fin. Men den viljan att vara fin ska inte förväxlas med skönhetshets! Man anses idag inte vara en skönhet om man låter sin kropp åldras naturligt. Däremot är man en skönhet om man motverkar allt åldrande! Hur blev det så? Vart gick det fel? Varför är en naturlig kropp inte vacker men en fejk-kropp är? En fejk-kropp med hårda plattar som inte ändrar läge oavsett om man står eller ligger, en mage så platt då att vartenda ben i kroppen syns, fillers/botox/restylane och annan skit ska sprutas in i vartenda jävla veck/läppar/kindben m.m. Hur fan kan det ses som vackert? En massa fejk! 

Nä ta mig fan. Jag ska min själ sluta gnälla över min kropp och lyfta fram den! Nu får det vara slut med idiotin. Min kropp är fan i mig vackrare än allt jävla fejk. Det fanns en tid då jag tränade så mycket att det gick till överdrift. Nä jag blev ingen fitnessbrud...men allt tränande blev sjukligt. Jag försöker komma tillbaka till normalt tränande men det är svårt. Jag blev fast i kroppen på ett fint och sunt normalt sätt o dit ska jag ta mig igen utan att det blir sjukligt på något annat sätt. Till dess tänker jag vara nöjd med min kropp. 

Min kropp har gått igenom 3 fulla graviditeter. Viktuppgång, viktnedgång. Amning. Stress. Ångest och en jävla massa annat. Men jaaa ta mig fan, den är min själ vacker. Vilken stark kropp jag har som har gått igenom allt detta och mycket mer! 

Nu får allt jävla tjafs om skönhetsideal och bikinikropp och skit vara över! Vad är det gör jävla trams? ! Och vem fan är andra att döma ut min (eller någon annans) kropp? Ingen mer än jag vet vilka påfrestningar min kropp gått igenom. Alltså kan fan ingen säga att min kropp inte är vacker. Eller hälsosam. En skinnykropp betyder inte per automatik att den är hälsosam. Och nä min själ en överviktig kropp behöver inte alls per automatik vara ohälsosam. 

Idag tänker jag lyfta fram min kropp som jag ta mig fan tänker ta mig rätten att vara stolt över. Så idag blir det ingen "dagens selfie" i form av ansiktsbild! 
Verkligheten! Lår större än vaderna. Mage med bristningar som skapar veck/valkar när jag lägger mig. Bröst som hänger och har bristningar. Låren har också bristningar. Och ingenting är fejk! Hurra vilken kropp jag har! 
Här ser man ännu tydligare bristningar a på mina bröst. Och fan jag är min själ stolt över dem! Alla bristningarna påminner mig om att min kropp genomgått graviditeter och gett mig tre vackra barn. De vittnar om allt denna kropp har gått igenom. 
Ett jävligt vackert lår med bristningar! 

Du kvinna som läser detta:var stolt över din kropp!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar